Perfekt... Eller den bästa tiden i mitt liv ska jag nog säga!  För vad är perfekt ? Visst har jag tyckt många tider i mitt liv har varit bra under mina 19 år, men den tiden var nog den bästa om man tänker efter. Jag levde ett sunt bra liv utan massa strul. Jag hade allting jag kunde önska mej. Ett jobb jag älskade, en bra ekonomisk trygghet, nära till en egen lägenhet, pojkvän och en okej relation till mamma, jaa listan kan göras lång. Men allting förlorades på mindre än en bråkdels sekund. Det är inte så att jag saknar min dåvarande pojkvän för det gör jag inte, allt har sin tid och vi hade ingen framtid tillsammans även om jag ville tro det för där och då var vi lyckliga, eller jag var lycklig i alla fall.
 
Idag rann allting över och jag började stor gråta när jag kom till AC. Eller det gjorde det väl redan på praktiken men där måste jag bita i hop och inte visa någonting utåt. Man har mycket tid för sej själv när man står och galgar och larmar tre vagnar med kläder, det hinns med att grubbla, tänka och fundera mycket under den tiden. Jag vet att jag inte ska sakna tiden på Scorett för det gör inte saken bättre, men jag kan inte hjälpa att jag gör det för jag älskade verkligen jobbet - Alla kollegor, butikerna, kunderna jaa hela jobbet! Jag kämpar på för att försöka komma dit igen, men det är inte helt enkelt när arbetsmarknaden ser ut som den gör. Så vad ska man göra? Jag har hållt det här så länge inom mej för så fort man säger att man saknar allt det där säger alla att det var Scoretts förlust att jag slutade, men vad spelar det för roll? Det var min förlust oxå och jag längtar verkligen tillbaka till allt det där. Visst, jag jobbade alldeles för mycket men jag skulle lätt göra om det för att få uppleva den tiden igen.

Jag är trött på att jobba gratis för ett företag, jag började på Indiska i hopp om att kanske få en timanställning som extra personal i deras butiker om jag visade framfötterna och dom var nöjda med mej. Och det har dom ju sagt att dom är, uppenbarligen är kunderna det oxå eftersom jag till o med får ett mail skickat till butiken min första vecka jag där dom tackar för supertrevlig service. Men all personal slåss redan om tiderna så det ser väldigt mörkt ut. Marianne som jobbar på arbetscentrum och är min handledare för att se till att allting fungerar med praktiken ringde upp mej idag. Vi ska ses i veckan och jag berättade lite vad jag kände om praktiken på Indiska. Jag ska i alla fall byta praktikplats nu för jag trivs inte riktigt där och ska jag jobba gratis kan jag väl få göra det jag verkligen vill och gillar ?! Kommer ni ihåg butikschefen på Carllings i sergelgången som jag skrev om för några månader sen? Han hade ju redan en praktikant och det var därför han inte kunde ta emot mej, men jag ska gå förbi där imorgon på lunchen för minns jag inte helt fel skulle han bara ha den praktikanten till slutet av april så det skulle ju vara perfekt. Tänkte kolla upp lite sko butiker oxå som kan vara intressanta,

Oj, allt blev en gnutta privat nu.. Jag tampas alltid med att hitta balansen av vad man kan skriva och inte skriva för jag vill ändå ha mitt privatliv trots att vem som helst kan gå in och läsa för det finns saker jag bara tar med mina nära och kära vänner.  Hursomhelst, nu får ni  komma mej lite närmare än vanligt och ta del av vad som spökar omkring i mitt huvud.

Som min vän Stefan alltid säger; "Upp med hakan Sötnos!".. Jag lovar gubben, ja ska !