Det har varit en hård dag med beskedd som inte alls varit kul att höra. Det är svårt att hålla tårarna bort för det gör så förbannat ont. Jag ska krypa ner med mina blöta kindor under täcket och försöka reda ut mina egna känslor och tankar. Det gör förbannat ont förtillfället, jag har slitet arslet av mej för ingenting nu. Mina drömmar blev krossade på en bråkdels sekund och jag står på ruta ett igen. Det råder en slags panik inombords som jag måste hitta en ny väg för att rida ut, men inte ikväll.. Ikväll behöver jag bara låta allting komma ut. Det känns i alla fall bra att ha en ledig dag imorgon för att samla ihop sej själv och hinna klistra på sitt leende tills dagen därpå när det är jobb igen som gäller. Fan, jag kommer sakna det!

På pendeltåget i morse märkte jag att jag glömt mobilen hemma hos baby så just nu är jag mobillös och får tillbaka den imorgon. Men med facit i handen är det skönt, jag behöver min egna tid för att kunna reda ut det här helvetet. fanfanfan.. Det var ju inte såhär jag tänkt mej att det skulle bli.