Jag är så galet trött och sliten så jag knappt vet mitt eget namn förtillfället. Jag satte mej på duschgolvet med slangen över huvudet och så satt jag säkert över en timme helt slut. Har gjort en hårinpackning och peelat hela kroppen och tvättat ansiktet med en rengöringskräm nu. Det märks så fort när jag är ute och festar och dricker för det påverkar mitt ansikte på en gång. Hoppade i mina mysiga pyjamasbyxor och letade fram en gigantisk stor sovtröja efter duschen så nu ligger jag nerbäddad i sängen med datorn på magen. Alla papper jag bestämde mej för att göra ikväll skjuter jag upp till imorgon, jag är alldeles för trött för det nu. Men såhär gör jag alltid och jag blir så trött på mej själv ibland. Men imorgon har jag inget annat alternativ än att fixa det på direkten när jag vaknat till liv. Att jag alltid ska skjuta upp allting till sista sekund... Fast jag tror nog bara det är just det här som jag skjuter upp in i det sista. Suck... Det går tröck att skriva ikväll så egentligen kanske jag borde skita i det totalt, men jag vill skriva.. Det är så mycket jag vill säga men jag vet nog inte själv riktigt vart jag ska börja och det skulle nog bara bli en aning förvirrande och konstigt ifall jag satte igång.

Adam och jag träffades vid slussen och åkte in till city på en gång för att jag skulle byta mina vita tygskor eftersom dom gått sönder IGEN. Vi var inne på tre olika butiker och ingen hade dom i min storlek trots att dom kollat i datorn och sett att dom skulle ha flera stycken i storlek 43. I en av butikerna hittade dom bara vänsterfoten men eftersom dom skorna jag hade var helt trasiga och läckte in vatten var jag i stort behov utav ett par nya så jag hittade en annat par vita tygskor ifrån champion som egentligen kostade lite mer men jag fick dom till samma pris och nu hoppas jag kvalitén är bättre på dom. Iofs har jag inte haft någonting emot och fått ett par nya fräscha vita skor varannan vecka för så har det i princip varit. Kommer ni ihåg om att jag berättade för några veckor sen att jag hade en kund inne på coop som tappade byxorna framför mej? Nu vet jag vart han jobbar. När vi var inne i den sista butiken jag köpte mina skor kände jag igen en av personalen som jobbade där men jag kunde inte riktigt placera vart jag sett honom förut. Han gick fram & tillbaka och nickade till mej som om att vi kände varandra. Min hjärna sattes på högvarv och tillslut kommer jag på vart jag sett honom tidigare och det var han som tappade byxorna framför mej. Jag hade berättat om den här händelsen tidigare för Adam och han såg att det var någonting med mej på mitt ansiktsuttryckt så efter att jag snabbt berättat att det var den killen som tappade byxorna bröt vi båda ihop i ett skrattanfall och jag blev alldeles ilröd i ansiket. Det hade Adam roligt åt ett bra tag efter.

Efter att sprungit runt fram och tillbaka och hållt en av butikerna öppna tjugominuter efter stängning satte vi oss på tuben och åkte till Café 60 och käkade. Dock blev jag väldigt besviken på både maten och latten för det var varken fräscht eller såg tilltalande ut. Vi hade mycket att prata om som vanligt och efter några timmar packade vi ihop våra saker, sa hej då och skildes åt.  


Nu landade min fina älskling på Arlanda för ett tag sen. Det känns skönt att ha honom tillbaka hemma i Sverige och även om vi inte träffas varje dag för det gör vi inte så är det skönt att kunna plocka upp telefonluren och bara slå en pling när man vill. Nu ser jag framemot att höra om alla galenskaper som hände borta i Berlin, det ska bli riktigt kul.