För precis ett år sedan såg hela mitt liv helt annorlunda ut.. Jag skulle precis fylla 18 och hade precis avslutat mitt vikariat på en 50% tjänst ute i farsta. Jobbade som timanställd i alla Stockholmsbutiker och hade en bra relation med mamma. Jag fick göra det jag älskade - Sälja och jobba. Det var bara några dagar kvar tills jag skulle få reda på att jag skulle få en tjänst ute i Vällingby i "min" butik. Påsken gick till att jobba i Skärholmen och jag hade pojkvän. Ingenting utav det där finns kvar nu, och jag saknar verkligen mitt gamla jobb så mycket. Arbetskomipisarna, kunderna, butikerna, jaa you name it ! Jag vet att jag kommer komma dit igen, men det känns bara så långt borta just nu. Hur livet kan ta en stor vändning och förändras så pass mycket. Egentligen borde jag väl inte förvånas för förändringar och stora vändningar i livet har jag väl varit ganska van med, både på gott och ont men jag önskar att jag hade fått behållt det där jobbet. Allt var toppen!  Jag vet att det låter som om att jag sitter och tycker synd om mej själv nu, men det ända jag vill säga är att jag vill spola tillbaka tiden för jag saknar det så mycket! Och får jag säga det själv, så är jag värd ett riktigt jobb nu igen för så mycket som jag kämpar på med att hitta ett jobb.