Satan vilken lång dag det varit.. Jag har inte gjort annat än och suttit på bussar, tåg och flyg känns det som. Allting blev väldigt stressigt i morse för jag var galet trött och ville ligga kvar i sängen medans klockan bara tickade iväg. Saken var ju den att jag skulle inte bara åka hemma utan Tobbe skulle även flytta idag. Så det skulle städas, packas och fixas massa medans jag låg och gosade in mej i täcket och inte ville gå upp. Ja ville så gärna stanna kvar i mitt paradis och inte låta eftermiddagen komma, det kändes så jobbigt. Dagarna i Tyskland har verkligen varit himmelriket för mej, jag har träffat på så underbara människor, jag har mått så fruktansvärt bra, jag har haft sjukt roligt och framförallt - Jag träffade Tobbe.

Tack vare min seghet var det på håret ett tag där att vi faktiskt skulle hinna med flyget. När vi lämnat av Tobbe´s packning hos en vän till honom skulle vi ta tåget in till Schweiz där flygplatsen ligger och när vi står och ska köpa biljett till tåget tickar klockan iväg, det är flera nummer före oss och paniken börjar växa lite hos min snutt.. Tur nog hinner vi få biljetten i tid men jag vill ha med mej en stor latté på tåget så när det är fem minuter kvar står vi och väntar på varsin latté och till slut får vi dom och springer iväg och dörrarna stängs på tåget med oss ombord.

Tågresan gick snabbt, var jobbig och det kändes att det snart var dags att säga hejdå. Försökte att inte tänka så mycket på det utan njuta av sista tiden tillsammans och titta ut genomfönster när vi åkte förbi dom höga bergen långt där borta, dom gulliga små husen och allt runt omkring, men det var svårt för jag visste vad jag hade framför mej..

Det var riktigt hårt att säga hejdå på flygplatsen, först gick det bra och vi hade bra med tid innan jag skulle gå ombord. Vi satt utanför och pratade, rökte och myste. Tobbe´s söta vän Lovis följde med så han skulle få sällskap hem och hon var en riktigt rolig och mysig prick. Vid passkontrollen var det dags, jag fick inte ha med mej någon in där och allt blev plötsligt på riktigt, vi skulle säga hejdå.. Då brast det, tårna kom och vi stod och pussades och kramades in i det sista.. Det var inte lätt att vända sej om och gå då.

Flygresan hem gick väl okej.. Jag hamnade brevid en svensk mamma som satt och pratade med mej tills ja stoppade in musik i öronen och läste sista timmen. Jag slumrade till lite och när ja vaknade hade dom släckt ner hela planet och man såg när solen gick ner.. Det var alldeles mörkt utomhus och det ända man såg var ett rött sken från solnedgången, det är bland det vackraste jag någonsin sett. Bussen hem gick bra, jag hade sällskap i telefon hela vägen och det kändes väldigt bra. Blev bara helt paff över hur kallt det var hemma i sverige, ja har haft kanon väder med sol och värme på uppåt 25 grader på dagarna. 


Well, nu är jag hemma igen.. Allt är sej likt.
Jag ska ta en cigg och ringa Sannah nu,

tjingeling..