Kvällen blev så mycket längre än vad jag hade tänkt mej. Fastnade ute på balkongen med Sandra. Rökte cigg efter cigg, drack mitt glas med oboy och pratade. Om så mycket. Hade gärna suttit kvar där hela natten och fortsatt prata, men tröttheten sade sitt. Min kloka vackra Sandra, jag vill inte ens tänka på den dagen då jag ska stå på egna ben och flytta härifrån. Givitevis kommer det bli helt underbart med mitt alldeles egna hem när den dagen kommer, men jag kan inte hjälpa att jag älskar ljudet av hennes små fötter som tassar omkring här hemma. Värmen hon ger mej av att bra finnas i andra rummet och tryggheten att nästan alltid komma hem till någon. 

Nu sitter jag här i min säng, med ögon som värker av trötthet och musik i bakrunden. Nynnar med lite i låtarna. Kommer liksom inte för mej att ta steget att lägga ifrån mej datorn och gosa ner mej under täcket. Hur skönt jag än vet att det kommer bli och om inte annat välbehövligt. Mitt huvud är fullt med så mycket olika tankar, tänker bland annat tillbaka på relationer som gick sönder under vägen och fick ett annat slut än vad man trott och gamla familjemedlemar man tvingats lära sej leva med att dom är som dom är. 

Jag känner mej ensam men misstolka mej inte nu, inte ensam så att jag inte har saker att göra eller vänner i mitt liv, för det har jag verkligen, riktigt fina. Tyvärr hinner jag inte umgås så mycket som jag skulle vilja göra med dom just nu för allt jobb som är, men jag vet att det bara är under en period och att det kommer se annorlunda ut om ett tag. Men han, den där speciella, han vars famn jag får krypa in i och somna på hans bröst. Natt efter natt. Honom vill jag ha här. Jag vill tro på tvåsamhet, kärlek vid första ögonkastet och trogenhet tillvarandra, bygga upp ett liv tillsammans och följa med i både sorg och glädje. Skapa ett fotoalbum med minnen. Kanske låter det naivt, och speciellt med tanke på hur bögvärlden ser ut men jag tänker inte sluta tro på det för det är bland det finaste som finns. Jag vill ge bort mitt hjärta till någon annan, när den dagen kommer och allting känns rätt. Jag vill våga lita på kärlek, igen.