Allt det man ger här i livet får man tillbaka. Litet som stort. Det behöver inte vara på en gång men det kommer. Kanske just den där dagen då du behöver det som mest. Är jag snäll mot andra så är andra snälla mot mej. Är jag dum mot andra så är dom dumma tillbaka. Livet funkar ju precis just så. Det kanske låter klyshigt att säga men behandla andra så som du själv vill bli behandlad. Man kan inte älska alla och det måste faktiskt få vara okej, men man får lov att respektera varandra så gott det går. Sen finns det alltid beetenden som du själv inte kan styra över, hur snäll du än må vara men ändå bara får massa skit tillaka så ligger ju inte felet hos dej utan den andra.

Jag vill även tro på kärlek. Livslång kärlek mellan två personer. Det finns någon där ute för oss alla, det gäller bara att våga bli älskad. Just den här 'tron' har orsakat mej så mycket smärta, men även en lycka som jag aldrig glömmer bort. Kärlek kan vara så fint när den är bra.