Bra start på veckan.

Det blev minst sagt en härligt kväll igår tillsammans med fröken L. Vi satte på benen på hennes nyinköpta säng, spelade kort, hon lagade middag och vi drack vin. En gammal klasskompis som fröken umgås med tittade förbi och det var riktigt skojigt att träffa henne. Framåt små timmarna satt vi tre i en taxi påväg in till stan och hamnade på 54.  

Idag mår jag med andra ord som man förtjänar. Har hunnit med ett möte nu på eftermiddagen som förändrar hela min framtid till något jävligt posetivt och nu är jag hemma och käkat lite. Försökte sova en timme men det gick inge vidare och snart ska jag börja röra mej mot jobbet.

Nästa station; Nacka...

Den här regniga söndagen fortsätter och jag måste sätta lite fart hära. Det funkar inte att vara en sängpotatis heeela dagen. En snabb dusch väntar på mej och sen beger jag mej ut mot Nacka och tillbringar eftermiddagen och natten hos fröken Lopes som det var ett tag sen jag såg sen sist nu igen. Behöver vara med en människa som förstår mej utan och innan, där ord inte alltid behövs även om vi båda är experter på att prata så öronen ramlar av.    


Internet och verkligheten

Jag kommer ihåg för flera år sen. Så liten och oskyldig man var nu i efterhand, säkert en aning naiv oxå. Men man trodde att man var så tuff. Hade precis upptäckt gaysajten sylvester och registrerat ett konto där. Varje natt när alla där hemma låg och sov satt man inloggad och en helt ny värld öppnades. Jag var inte ensam längre, jag kunde prata med tusen tals andra killar om jag så ville. Sylvester byttes ut mot Qx och jag kunde verkligen spendera flera timmar framför datorn. Allt var självklart i hemlighet och det tog lång tid innan jag ens vågade lägga ut en bild på mej själv. Rädd för att mammas gay kompisar skulle hitta mej. Allt var så spännande, magen pirrade och blicken for många gånger mot dörren så att jag aldrig skulle bli upptäckt.

Internet byttes snabbt ut mot verkligheten och jag fick många nya hemliga vänner jag träffade. Fåtal blev bara ett jävla ligg, andra vänner och vid 16 års ålder träffade jag min stora kärlek. Sen fortsatte allt bara.. Fortfarande minns jag allting så tydligt samtidigt som det känns som om att det var ett helt annat liv och jag var en annan människa. Sitter på så mycket erfarenhet av livet nu. Jag drogs in i en värld som då var väldigt spännande där jag kände en gemenskap som jag nu i efterhand hatar. Vad som var då i mina ynga år - Äldre killar, alkohol, fester, kickar och smutsiga förslag. Sökte ständigt och jämt efter en sann bekräftelse, som man då trodde att man fick. Tyvärr har jag väl alltid varit nyfiken på det förbjudna och farliga, utsatt mej för risker jag aldrig skulle ta längre för att komma åt det där som jag inte visste vad det var.. För jag blev aldrig nöjd eller tillräckligt tillfredställd, av livet.

Tonåren är kanske en av dom tuffaste perioderna och mina tonår skiljer sej nog mycket ifrån många andras svensson liv men det var ändå en härlig tid på något konstigt vis. Om man bortser från alla flyttar jag fick göra under några år. Mycket var bara på låtsas. Jag var så fri när jag bodde hemma och gjorde precis vad jag ville, det fanns inga gränser eller spärrar och sa någon åt mej skulle jag bara göra det 10 gånger värre. Hemma var det skit så självklart drog jag mej till mina nyfunna vänner istället. Det blev som en fristad. Där kunde jag leva ut.

Idag har jag sett baksidan av alla dom här åren och skulle inte för en sekund vilja gå igenom det igen. Mycket har såklart varit väldigt posetivt och bra givetvis, men långt ifrån allt. Jag är så tacksam för att jag redan i tidig ålder hade rejält skinn på näsan och sett livets andra sidor när jag kom in i det här. På ett sett tror jag att det har fått mej att klara av baksidan av allt. Det kan göra så ont i mitt hjärta när jag ser alla dessa unga pojkar med sina presentationer på QX som säljer ut sej själva till vilket i mina ögon är ett väldigt lågt pris. Jag vill bara krama om dom små liven och linda in dom i en stor fet morgonrock. Tala om för dom att dom inte behöver göra så för att bli accepterade.

Har blivit så avtrubbad efter att sett vad som händer på internet och verkligenheten. Tjejkompisar som blir helt till sej för att dom fått en gaykompis men i grund och botten är man ju bara samma människa. Fast man gillar killar. Skulle det vara något speciellt? Näe. Fortfarande samma människa men kanske bara vågar leva ut sitt rätta jag. Jag skulle aldrig kunna tänka mej att leva ett annat liv än vad jag gör, för det här är jag, men mycket som finns runt om i gay världen står jag inte för. Under ytan finns det så mycket skit. Riktigt white trasch. Men som jag skrev tidigare finns det mycket fint och bra oxå. Tyvärr glöms det bort lätt om man lever i den här bubblan, men ute ifrån ser allt så fint och perfekt ut.

Många gånger i mitt vuxna liv när jag blir uppraggad eller träffar en ny kille nu kan jag sakna dom där kickarna. Spänningen och pirret i magen. Det har liksom glömts bort på vägen och försvunnits. Som om att man redan kan det där. Man nästan vet vad som kommer härnäst. Vad dom vill. En stor kuk och vältränad kropp känns inte alls lika spännande eller angeläget längre för det ger mej nada, en trevlig bonus bara kanske. På krogen går jag oftast inte ut utan att ha minst en killkompis med som nödlösning. Som får agera pojkväns matrial om det kommer fram något äckel och kladdar. Det ända jag kan sakna är den lilla pojkens nyfikna känslor, jag en gång hade. Men det är väl så, allt har sin tid och jag börjar bli äldre och lever ett annat liv nu. Oftast känner jag mej som en äldre kille i en ung kropp.

Vaken nu ?!

Klockan är strax efter sex på morgonen och nu är ni nog många som undrar vad sjutton jag gör vaken. Ja, det gör jag med! Vaknade av regnet som slår mot fönstret för en stund sen. Väldigt mysigt att ligga och lyssna på när man själv ligger nerbäddad i sängen under ett stort gosigt duntäcke, och bara tänker eller funderar. 


Ska slänga på ett avsnitt Mördare Okänd på svtplay, äta lite och försöka somna om. Ikväll väntar middag och mys med en vän men än är det fortfarande ett par timmar kvar.

Jösses

Shiiit... Halv sju vaknar jag upp och fattar först inte om det är morgon eller kväll.  Min första tanke är; Har jag sovit HELA dagen? Tyddligen..  Vafan... Det var inte alls det här jag hade tänkt mej och nu känner jag mej på jättekonstigt humör. Allt blir så knasigt när jag "försover" sej.

Tänkte röja upp här hemma lite för det är kaos i köket, och sen väntar nog en dusch. Kvällen kommer nog spenderas hemma för det står inge direkt på kvällens schema. Som jag misstänkte blev det ingenting med min kära vän, men jag har mycket att skylla på mej själv där när jag vaknade så sent.


Jävla äckliga snö helvete. Det här är...

Jävla äckliga snö helvete. Det här är seriöst inte roligt.. Mina fötter är dyngsura och ja går omkring å ser ut som en jävla snögubbe. Gaah... Aja.. Jag är påväg hem nu. Börjar med att fira helgens ledighet med lite sömn. Hade en del planer för ikväll men känner jag min kära vän rätt som hatar de här skit vädret mera än jag kommer dom ställas in. Trafiken verkar iaf flyta på så förhoppningsvis blir det inga förseningar..


Är de här ett jävla skämt? De ficking snöa...

20101022272 (MMS)

Är de här ett jävla skämt? De ficking snöar ute.......


Nu ska jag hem och missbruka min nya drog!...

Nu ska jag hem och missbruka min nya drog! Rederiet... Haha! Ja är så fast så de nästan kan bli jobbigt, men bara nästan.. Perfekt att ha något att somna till iallafall. Det dumma är bara att jag inte känner mej ett dugg trött, fattar inte.. Måste få tag på tredje skiftet med för ja älskar den serien oxå.. Undra om man kan sjukskriva sej för att kolla på serier!? Fniss, det skulle vara något.. Jaja, nu sitter jag på en svin kall buss hem. God natt!


På G..

Slänger in ett snabbt hej här....

Sitter och gör mej i ordning framför Rrederiet som har blivit min nya drog. Jag är helt såld. Fick ner första säsongen igår på datorn och redan hunnit kollat på 4 avsnitt, haha. Så sjukt jävla bra.... Det finns ganska så många säsongen så nu har jag något att sysselsätta mej med ett t. Nörd?! Jag visst :)

Sandra och jag är påväg in till stan för att käka middag tillsammans innan jag drar vidare senare mot kvällen.

17:18, 19 Oktober

Egentligen har jag haft tusen saker att ordna med men jag bestämde mej för att lägga det åt sidan och bara vara för en dag nu när jag varit hemma. Har legat och läst ett bra tag, halv sovit lite framför tv:n, pratat skit i telefon, plockat & fixat här hemma och tagit ett långt bad. Den tjocka mys koftan är på och nu är jag precis påväg ut genom dörren och ska iväg för att fika med en vän innan kvällens äventyr fortsätter. Visst finns det mycket bra med hösten och fast jag hatar den här förjävliga kylan som har kommit älskar jag dom här mysiga höstkvällarna då man sitter instängd på ett café och gömmer sej ifrån kylan. I skuggan av alla levande ljus som brinner för fullt, det om något, är verkligen vackert.


Vad gör man?

Jag känner bara den där jobbiga känslan gnaga inombords av att mitt liv står stilla just nu och jag blir rastlös till miljarder. Mina fötter rör sej kanske men mitt liv står och trampar på samma jävla fläck. Hatar den här känslan för det kanske inte är alla gånger det riktigt stämmer. Jag saknar min frihet som inte finns längre och jag saknar många av mina vänner. Livet rinner genom mina fingrar som det finaste sandkornet och jag vet inte riktigt hur jag ska hitta den där kicken som ska få mej tillfredställd och nöjd igen. Man fabblar omkring i livets laborint där det är så svårt att hitta den rätta vägen ut för det finns så många olika vägar att välja.


Det är så mycket jag vill göra och lyckas med men har inte ron i kroppen eller tiden att vänta. Utan jag vill bara knäppa med fingrarna och viiips så ska man vara där. Men tyvärr så fungerar ju inte livet så. Ett hårt arbete och tålamod är det som gäller, men tålamodet och jag går inte riktigt hand i hand precis.

Måste, måste hitta någon sorts inspiration eller kraft så jag orkar mej igenom den här mörka kalla hösten och orkar ta tag i saker som jag tycker är mindre roliga. Försöka ta reda på vad jag har för möjligheter till att uppnå och fullfölja det jag så gärna vill. 

<3

Igår tändes ett litet hopp i mej när min vän sa en sak. Kan det vara så? Jag vill att det ska vara så. Vet någonstans att jag inte ska hoppas men jag kan inte låta bli att göra det..

!!

Behöver nog inte ens säga vart jag ska för det kan ni väl lista ut vid det här laget. Klockan går så snabbt från det att man kliver upp tills det att man måste åka. Och en känns natten som en evighet.

Har slängt i mej en tallrik snabbmacaroner här framför datorn och ska bara borsta tändern så måste jag åka sen. Är en aningen stressad och har egentligen inte alls tid att sitta här.. Så vi hörs kanske under natten istället.


..

I can’t believe I still want you


När det är dag för er är det natt för mej och tvärtom.

Kom nyligen innan för dörren och klädde av mej och kröp ner i sängen på en gång. Försöker få upp värmen här under täcket medans ögonen går i kors. Jag tänkte försöka lägga ifrån mej datorn nu på en gång så jag inte fastnar här. Men ville bara titta in och säga hej eftersom det var helt tyst igår. Det var helt enkelt en jävla skit dag på alla sätt nara och jag behövde vara helt för mej själv.  

Natten har varit bra och lugn och nu väntar en heeeldag där jag kan sova, vad skönt det ska bli! Innan jag ska vara tillbaka på jobbet även denna natt som kommer. Det blev många nätter på rad den här veckan men ibland är det så oxå. 

Försöker ni ringa eller sms:a så förväntar er inte att få tag på mej förens ikväll för jag har satt mobilen på ljudlös utan vibbration för att inte bli störd.

Puuss mina hjärtat!


Snart hemgång.

Så har det blivit tidig morgon och även den här natten har nått sitt slut. Har ungefär en halvtimme kvar och sen kan jag gå och byta om. Hoppas att jag la ner mjukisbyxorna för då ska jag skutta i dom för det känns inte som någon höjdare att dra på sej ett par tighta jeans just nu. Allt har gått bra och dom sista timmarna fortsatte att vara väldigt lugn.

Som det känns nu kommer jag bara att sova bort större delen av dagen och ha min mobil på ljudlös. Är ensam hemma i helgen och känner att jag behöver ha ett par timmar bara för mej själv. Livet känns aningen tugnt för tillfället och jag behöver ta reda på vad det är jag vill och ska sattsa på. Valen man gör är inte alltid helt lätt att göra och oftast finns det så mycket som spelar in i det man väljer.

Nää nu ska jag fixa det sista här. Tjingeling.    

Engelska helvetet.

Återigen handlar allting i slutändan om min jävla skitengelska som fattas. Alltid ska den sätta stopp för mina planer eller drömmar som jag vill uppnå och det börjar irritera mej något förjävligt. Anledningarna är många till att jag inte har klarat den ännu och jag tycker inte om att skylla ifrån mej på andra men i det här fallet är det faktiskt inte mitt fel att jag inte fixat det. Iallafall inte ifrån början.. Nu tänker ni säkert att vafan; "Det är bara att plugga upp den om du så gärna vill". Visst kan jag säga men det är inte bara så  bara. Viljan har jag men det är inte så lätt. Jag har försökt, flera gånger om men grejar det helt enkelt inte. Och jag blir så förbannat jävla ledsen att den alltid ska sätta käppar i hjulen för mej så fort jag vill någonting.. 

Har suttit och kollat på olika alternativ nu under ett tag för att sätta det där jäkla betyget men jag har helt enkelt inte råd att enbart plugga och på distans fixar jag det inte. Jag är alldeles för rädd för att ta lån även om det handlar om CSN och det kommer vara ohållbart i längden att jobba natt för att klara mej ekonomisk och plugga på dagarna samtidigt. 


Schemat för nästa period var mindre bra för min del och jag känner mej lite halvt panikslagen. Fick alldeles för få nätter med vad jag räknat med och än sålänge har jag inte kollat hur det ser ut på det andra jobbet men där går jag ju inte på något schema så jag kan inte räkna med det utan när dom ringer är det bara bonus. Kanske blir det så att jag kommer börja gå in dag och kvälls tid i framtiden på natt jobbet i Tyresö men även där är det ont om tider nästkommande period. Det blir en lång jäkla ledighet i november. . . . . . . . . . . .

Känner mej lite halvt nere inatt och allt känns bara blä för stunden. Ibland kan jag känna att det man försöker uppnå bara är omöjligt. Hur mycket man än försöker.. Längtar verkligen hem till att få krypa ner i min säng och sova nu. Tröttheten gör sitt och allt känns hundra gånger värre då. Vi har en väldigt lugn natt här på huset och alla ligger och sover. Nästan för lugnt för tiden kryper fram. Men nu ska jag väl inte säga för mycket för då kanske det blir kaos imorgon bitti istället.
 

Fredag.

gäääääsp..... Fyfan vad trött jag är ! Sitter nyvaken i sängen och ska ta en snabbdusch nu och sen fixa någonting att äta. Ögonen går i kors, somnade alldeles för sent i morse och det känns knappt som om att jag sovit något alls.  

Idag känns det som om att jag bara är hemma och vänder. Ska nämligen åka in till jobbet och vara där lite tidigare ikväll. 

Och gud vad jag har längtat efter det här! Idag fick jag mina bilder som låg på min gamla dator. Vet knappt om jag vågar titta igenom dom.


Lägenheter.


Lägenhetsökandet fortsätter men just nu känns det en aning hopplöst. Jag är väl medveten om att jag inte kommer kunna få ett första hands kontrakt som det ser ut just nu och att köpa någon lägenhet är det inte ens på tal om. Men att det ska vara så svårt att få tag på en i andra hand trodde jag inte. Antingen ligger dom alldeles för långt bort, är på tok för dyra, uthyres under för kort tid eller så passar dom inte mej överhuvud taget. Mina krav är inte alls åt helvete och jag kan tänka mej nästan vad som helst. Men jag vill inte bo på nedre botten eller med kokvrå. För mej kommer det vara jätteviktigt att skappa ett tryggt och fint hem där jag kommer trivas att vara och det skulle jag inte göra om jag tog något som var på nedre botten eller med kokvrå. Jag kommer vilja kunna bjuda hem mina vänner på en riktig hemmalagad middag eller känna mej trygg när det bara är jag som är där. Det ska bli min oas, där jag kan samla kraft och energi, få gråta ut när det behövs och skratta med livet när jag gör det.

Dom få lägenheter jag har hittat och tyckt varit helt okej har jag inte fått något svar ifrån. Folk är lata och tar inte bort sina annonser om dom fått lägenheten uthyrd eller svarar inte ens på mailet. Har hittat en toppen lägenhet i Högdalen som hyrs ut under ett års tid och annonsen har legat ute vid flera tillfällen och just den lägenheten vill jag bara ha... Men det är nog bara att ge upp tanken med  den för efter att skickat iväg ett x antal mail och inte fått ett endaste svar ser det inte speciellt ljust nu.

Tänkte börja höra av mej till privata hyres värdar för dom har en hel del lägenheter med schyssta hyror och det finns även en hel del företag som hyr ut lägenheter utan att ta ut en överskotts hyra som ingen normal människa har råd med. Nu längtar jag verkligen till att få flytta till mitt egna och påbörja mitt så kallade vuxen liv på riktigt. Om jag känner mej själv rätt tror jag att det kommer vara väldigt bra för mej att få göra det för min egen skull och ingen annans. Ha något som bara är mitt. Det har varit jättemysigt att dela allting med någon annan men nu är det verkligen på tiden att jag skaffar mej mitt egna. Står på min egna ben. Skitläskigt men samtidigt så jävla spännande...


"godnatt"

En timme senare än vanligt får jag äntligen skutta ner i min sköna säng och linda om täcket kring min frussna kropp. Fick stanna kvar ett tag extra på jobbet i morse för att sl trafiken krånglade som alltid så personalen som skulle byta av mej blev en aning sent. Fine for me, nästa gång kanske det är min buss som strular.. Natten har varit lugn rakt igenom och jag har sysselsatt mej med att tvätta för att hålla mej vaken. Och skrivit en jävla massa... Vilket har varit otroligt härligt.

Idag är jag så satans jävla arg och frustrerad. Ingenting jag kan berätta om här i bloggen för då kan det bli väldigt fel och jag tänker ha min rygg fri, men en sak kan jag säga och det är att kommer den där subban lyckas med att förstöra för mej kommer det ta hus i helvete och jag kommer gå vidare med det här. Jag tycker det är pinsamt hur så kallade vuxna människor kan bete sej ibland. PINSAMT!

Tänkte slänga på veckans avsnitt av kenzatyrashow och hoppas på att somna till det. Ikväll har jag bestämt mej för att skita i alla måsten och sova en extra timme för jag tror det kan behövas för att orka med helgens jobb. Det slog mej när jag satt på bussen hem i morse att det redan hunnit blivit fredag och helg. Tyckte inte alls det var länge sen det var måndag liksom. Vilken helg man fick då! Jobb hela helgen lång. Tjohooo... Ni som ska ut och roar er och dricka goda drinkar ikväll, ha lite skoj för mej med för jag kommer sakna er när jag går på min tredje natt.


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0