Dagen och kvällen har gått alldeles för fort och jag önskar att dygnet hade flera timmar. Är långt ifrån klar med allt jag hade bestämt att hinna göra idag. Nåja, det är inte mycket att göra åt. Sitter i sängen i ljuset av levande ljus som lyser upp hela rummet. Lyssnar på musik och tänker. Propp mätt efter middagen men ändå varit och nallat lite till under ikvällen för att det var så gott. Pratat lite med vänner i telefon. Fortsatt sagt nej till utgång. Vill inte att det ska bli imorgon, jag är inte klar med min ledighet ännu. Vill fortsätta min semester bara några dagar till... För jag vet hur intensvit allt kommer bli nu. Väldigt roligt och kul men ack så jobbigt, fast på ett bra sätt.

Är fortfarande inne i min period där jag varken är glad eller ledsen men inte likgiltig heller. Jag bara är på något konstigt vis. Funderat fram och tillbaka med vad det är jag vill göra med mitt liv och fortfarande kommer jag inte fram till några vettiga beslut. Klockan fortsätter att gå. På någotvis är jag superstressad. Tjugo år och vad är det jag har? Ena stunden känns det si, och andra så. Verkligheten går inte riktigt ihop med mina drömmar nu. Självklart ska jag se vart min praktik leder till.

Vart vill jag bo då? Jag har börjat tittat på egna lägenheter mer och mer nu men jag har inte råd att köpa och det kommer bli omöjligt att få ett första handskontrakt just nu. Väntetiden är åt helvetet. Vill bara ha mitt alldeles egna nu.

Plugget då? Ja jag forsökte ju plugga upp min engelska i våras och det gick ju inge vidare. Hela tiden tänkte jag att jag gör det imorgon men morgondagen kom aldrig. Det kommer aldrig funka att göra det på distans och jag måste hitta ett annat alternativ för att palla ta mej igenom skiten för det kommer vara så otroligt många nya dörrar som kommer öppnas för mej då. Jag måste bara hitta en jävla ork och motivation för att lyckas.

Gaaahh, jag blir tokig. Jag ska nog bara knäppa på tv:n och ligga och slö kolla lite. Än kan jag inte gå och lägga mej på ett par timmar för jag vill sova så länge som möjligt imorgon så jag orkar natten mera.

Livet är som en ända stor bok. Indelat i flera olika kapitell. Vissa tar bara lite längre än andra att ta sej igenom men likt förbannat måste du igenom allihopa för att nå ditt slut.